Det har varit en tänkvärd vecka. SWOT-analysen har framför allt bidragit till detta. Jag har funderat mycket kring undervisning och läraryrket, hur man som pedagog på bästa sätt ska kunna nå fram till sina elever. Att undvika korvstoppning, att inte stå och predika för stilla åhörare och förvänta att de ska ta emot alltihop. Bara så där. Envägskommunikation. Det funkar ju inte så, det vet jag. Intellektuellt, ja. Men det är svårt, i praktiken - i utövandet - att undvika den fällan. Att man i sin lärarroll står vid sin kateder eller vid tavla och lastar sin kunskap på eleverna, för dem att sortera och hantera efter egen, bästa förmåga. Jag har upplevt många sådana lärare när jag själv gick i skolan, och jag har även upplevt dem under VFU:n.
I skrivandet av det första utkastet till SWOT-analysen tänkte jag en hel del på vilken typ av lärare jag vill vara. Och jag vill inte vara en envägskommunikatör. Eller en korvstoppare. Jag vill försöka vara delaktig i en helhet med alla elever medverkande, en inspiratör och en trygghet. Att komma till bildsalen anser jag ska vara avslappnande samtidigt som det ska inge glädje och lust. Inga elever ska känna prestationskrav eller ångest inför en bildlektion. Det ska handla om annat än sånt, helt enkelt.
Nu antar jag att det blir blogg-paus ett tag framöver med anledning av många veckors VFU. Det ska bli spännande - ny handledare, ny skola, ny stad.
Och by the way, efter många om och men, och med skräckblandad förtjusning, finns jag numera på Facebook. Japp.
Trevlig helg!
/S
