Reflektion v.42

Fredag vecka 42. Om ytterligare tio ynka veckor är det här året slut, och man får signera alla sina teckningar 2010 istället. Tydligen är vintern redan här (lite i alla fall) för det har snöat på mig idag.
Det som lever kvar av min knappa skolvecka så här på obligatoriska bloggdagen är Pecha Kucha.
Jag har läst de tre gångna terminerna på inriktningen Mediekunskap. Där jobbade vi ganska mycket med PowerPoint. Notera att "ganska mycket" är en underdrift. I princip allt knöts till att i slutändan bli en PP-presentation. Men begreppet Pecha Kucha nämndes aldrig.
Och det tycker jag är synd. För min bild av PowerPoint har blivit en stel textfylld skärm med enda syfte att ge information och kunskap, ofta i anknytning till att någon föreläser om just det som står på skärmen. Med Pecha Kucha kan man göra nåt helt annat. Helt plötsligt kan du faktiskt berätta nånting, utan att rent informera.
Jag tycker att en bra PP-presentation ska vara som en bra barnbok. Det finns liksom ingen vits att ha exakt samma information på den där skärmen som den man som föreläsare ger verbalt. I en barnbok med illustrationer finns det heller ingen vits att teckningarna visar just det som står i texten på samma sida. Det måste ge nåt mer, nåt annat.
Och just det tycker jag man kan med en Pecha Kucha. Visst, bildspelet och den muntliga redogörelsen avhandlar samma ämne, men på varsitt sätt. Mycket bra.
För jag är ofta kritisk till att man som talare/föreläsare tenderar att bli så låst vid en position intill sin dator när man visar en sedvanlig PP-presentation. Man står där och trycker på framåt-pilen i tid och otid, och håller mer fokus på skärmen än på åhörarna. Genom att arbeta mer Pecha Kucha-likt kan man frigöra sig i tal och rörelse, och vara oberoende av skärmen och datorn. Rent av inspirerande faktiskt.

Vad min Pecha Kucha handlar om? Ja, förutom att det rör "min samling" tänker jag inte avslöja så mycket. Men det handlar typ om det här, och även nedanstående bild kanske kan ge en ledtråd. Härnäst samlar jag mig inför en lång VFU-period, ska bli spännande och roligt. Åter igen vecka 48. Då är det bara fyra veckor kvar på året.

/S